Aquaseafoamshame

ja eftersom de senaste inläggen har bestått av små obetydliga meningar bestämde regeringen att det var på tiden att denna fina lilla historia skulle publiceras. så har har du lite nattlektyr vår käre läsare!

Pillow klättrade också i körsbärsträd.

Fjoffkadong, lät det när den grova brödskivan hoppade upp ur brödrosten. Egentligen hade man betraktat brödskivan som lite för grov, men det brydde den sig inte om. Den kunde ju inte hjälpa att den var full med en massa konstiga fröer. Pillow tog den grova mackan i handen och studerade den noga.  Han hade aldrig sett något liknande. Det var den grövsta mackan hans synfält någonsin skådat. Han lade ned mackan på det turkosa sjuttiotalsbordet, som förövrigt lutade lite smått åt vänster, och tog fram burken med smör, Smör vilket bisarrt ord, han funderade en stund över hur bisarrt det egentligen var, han skrockade. Men precis som varje morgon bredde han mackan som hans pappa hade köpt dagen innan med det bisarra smöret som smakade unket.

Fönstret var vidöppet och vinden fluffade sådär skojigt i Pillows hår. Han fnissade till och rättade till den bongstyriga frisyren. Det flaxade förbi en fågel utanför fönstret, tillslut satte den sig i ett av alla körsbärsträd som växte på tomten. Men tomten nös och fågeln flög iväg. Pillow satte sig vid köksbordet med resterna av mackan och suckade lyckligt. Han bara satt där och insöp den fräscha morgonluften. När han hade ätit upp den grova mackan med det unkna smöret tog han på sig sin aftonklänning och sina röda pumps. Aftonklänningen släpade lite i marken likaså de röda pumpsen. Men Pillow tänkte: "wathahäck". Han skulle ju faktiskt gå till arbetsförmedlingen.

Han satte sig i sin trampbil och började trampa åt väster mot de lite finare kvarteren där arbetsförmedlingen låg. När han trampat en liten stund upptäckte han ett äppelskrutt som någon demonstrativt och lite hotfullt lagt ovanpå den orangea papperskorgen. Han studerade det en liten stund sedan muttrade han något om miljöförstöring och trampade vidare. Han var framme vid arbetsförmedlingen 14:42 och parkerade sin trampbil utanför, bredvid en stor svart stadsjeep. När han gick förbi bilen blev frestelsen för stor och han drog sin ring med den blå smaragden på mot bilens vänstra sida. Bilen började tjuta något förfärligt och Pillow skyndade på sina steg, tillslut småsprang han in på arbetsförmedlingen.

När han kom in genom dörren sprang han fram till en turkos knapp och började snurra på den. Ingenting hände så han struttade han vidare till gardinerna med fula målade tulpaner på och rev ned dem. Tanten i receptionen blev överlycklig, hon hatade nämligen tulpaner. Men när hon fick syn på vilken typ det var som rivit ned dem blev hon fly förbannad. Hon ställde sig upp och började skrika ohyggliga saker om kommunen, statliga bidrag, inflation och om hur mycket hon avskydde tulpaner. Pillow tyckte det kändes lägligt att gå därifrån. När han gick ut genom snurrdörrarna sprang han några varv som i ren upphetsning och satte sedan iväg mot trampbilen.

Han funderade på vart det fanns mer jobb han kunde söka, hade han inte läst något i Metro om lediga platser som korvförsäljare? Han satte av mot Bosses korvlåda. Bosses korvlåda var en samlingsplats för farbröder med keps som brinner för boule och schackspel. Det hände vissa varma sommardagar att bullrande mopedgäng kom förbi för att köpa Coca Cola med is och citron på kanten. Men detta är ytterst sällan. Själva Bosses korvlåda var en rund liten byggnad med en gigantisk neonskylt ovanpå. Den var lite lik en bungalow.

Vårsolen var oerhört varm och i tidningen sa de att de var den varmaste dagen på året hittills. När Pillow kom fram till Bosses korvlåda var det nästan öde. Pillow låste fast sin trampbil vid den gula lycktstolpen och gick fram till luckan. Där stod Bosse och grät. Pillow frågade vad som hade hänt och Bosse berättade, lite väl detaljrikt, om hur han hade kommit på frugan med en militär i sänghalmen. Pillow sympatiserade med honom och köpte extra mycket vitlökssås till sin falafel. Bosse blev en smula gladare och bjöd på falafeln. Pillow berättade om artikeln han läst i tidningen om brist på korvförsäljare, men det var inte Bosse som hade brister utan det var hans konkurrenter Kojsiga korvhörnan.

Pillow kände sig lite nedstämd och satte sig en bit bort under ett träd och började tugga på sin falafel. Efter en stund kom en man förbi och slog sig ner jämte Pillow. Han började prata en massa på ett främmande språk. Först förstod inte Pillow något, men sedan hörde han att det var engelska mannen pratade, och engelska kunde ju faktiskt Pillow riktigt bra. Mannen presenterade sig som Michael. De satt tysta en stund och lyssnade på några fåglar som höll på att bygga bo ovanför deras hjässor. De började sedan prata lite om livet och döden. Michael bjöd på goda mackor med svettig ost på och Pillow tyckte verkligen om Michael. Dom fick väldigt bra kontakt och de kunde prata om allt i universum och etern.

Men plötsligt tog både de svettiga mackorna och falafeln slut, och båda kände sig lite vilsna eftersom de gärna ville ha något att tugga på. Men de bestämde sig för att gemensamt samla sina krafter och bli av med tuggberoendet. De kollade på varandra, båda med ett konstigt leende. Och båda visste att bästa sättet att bli av med ett beroende var att åka till en lugn plats långt borta. Så de sprang ut på trottoaren och kollade sig runt efter en taxi. Tillslut hittade dom en och knuffade undan en tjock gubbe med cigarr i munnen, som var halvvägs in i taxin, Samtidigt som Pillow och Michael tuggade frenetiskt. Hans namn var Bush. Han råkade få huvudet under bildäcket och dog.

Inne i taxin var det varmt och hemtrevligt med ljusslingor. Det luktade gåsleverpaté och öl. Och det låg cigarrfimpar på golvet överallt, där av den hemtrevliga värmen. De plockade upp en tosig gammal farbror som stod och liftade vid vägkanten. Gubben hade extremt många och olika ticks, bland annat var han tvungen att ställa sig upp och skrika "Jambalaya" vid varje lyktstolpe de körde förbi. Taket i taxin var tyvärr ganska lågt och den tosige gamla farbrodern fick extremt många bulor i huvudet. Han skulle till rastplatsen i Laholm, Snapparp. När de lämnade av gubben passade Pillow och Michael på att kissa och käka barr.

Efter en stunds körande såg de en skylt som det stod "flygplats nästa avfart" på.  Michael och Pillow skrek åt taxichauffören att svänga, chauffören svängde lite för tidigt och oturligt nog var det ett brant och slipprigt dike precis där bilen svängde och de föll ner.  Bilen tumlade runt flera varv och tillslut hamnade den i det kalla vattnet.

 Belysningen slutade sakta men säkert att blinka, den hemtrevliga värmen avtog till otrevlig kyla. De svävade runt inne i bilen en stund innan Michael fick tillbaka fattningen och panikslaget försökte få upp dörren. I det undermedvetna kollade han på Pillow och såg att han faktiskt satt och log.  Michael tittade frågande på honom. Men sedan förstod han komiken i det hela och började gapskratta och han märkte till sin stora förvåning att han inte längre var under vatten. (Chauffören var förresten redan död, han hade dött av chocken när Michael och Pillow hade skrikit "sväng")

Det enda Pillow kunde se var körsbärsträd och förbiflygande grova mackor. Han skrattade lite smått, sedan tryckte sköterskan på mer lustgas och Pillow fick ännu ett skrattanfall när han fick syn på sköterskans krumma näsa. Han vände sig om och såg Michaels skräckslagna öra.  Det vickade fram och tillbaka och talade osammanhängande. Pillow sträckte fram handen för att röra vid det. Då vaknade Michael upp och började sjunga på en jingel han nyss kommit på. Pillow bad honom att hålla käften, han var inte sugen på kalaspuffar-reklam vid denna svåra tid.

De såg en bår svischa förbi, på den låg det en svart sopsäck och de båda anade att taxichauffören låg i den. De höll en tyst minut men avbröts efter 42 sekunder av KorvBosse som i ren glädje hade blåst i ett posthorn. Han hade kommit för att gratta Michael och Pillow till livet. Pillow var inte lika glädjefylld som Bosse, han hade fortfarande inte blivit av med sitt tuggberoende och något jobb hade han inte heller. Han hostade upp lite vatten och började sutta på sin luva. Michael kom fram till honom och kramade honom broderligt. Det var väldigt tröstande, och Pillow kände lite mer glädje i kroppen.

Bosse bad de båda att sätta sig. Han hade lite chockerande nyheter och han ville inte att det skulle gå för dem som det gick med taxichauffören. När de hade satt sig tillrätta sa KorvBosse att han alltid hade drömt om att resa jorden runt och bosätta sig på en klippa på en ö för att kunna dyka med sköldpaddor. "Men hur ska de då bli med korvlådan?" Undrade Pillow. Han fortsatte, "vi kan ju inte låta kojsiga korvhörnan ta över hela korvkonsumtionen i staden" Bosse log lite. Mordfiljfijehoj, utbrast han. "Det är här ni kommer in i bilden. Jag tänkte att ni kan över hela korvlådan. Ni får båda ett arbete och ni kan båda äta så mycket falafel ni vill. Så ni kan bli av med ert tuggberoende, eller få ett. Höhö." Michael sneglade på Pillow och Pillow sneglade tillbaka på Michael, som log. Sedan satte de iväg ut genom dörren, fortsatte ut genom den spygröna korridoren och ner för trapporna ut genom dörren mot solnedgången i sina vita linnen och skrek: "Freedom is the only way, yeah!"  

SLUT!